Vårkumla Lantbruksmuseum
Gamla lantbruksmaskiner, verktyg och andra nödvändigheter från förr riskerar att försvinna och med dem kunskapen om hur de användes. Stig Karlsson i Grevagården samlade under sitt liv ihop tröskverk, mjölkmaskiner, körvagnar, slädar, symaskiner, borrmaskiner och väldigt mycket annat i sin ladugård. Ett besök på Lantbruksmuséet ger en ovärderlig inblick kring hjälpmedlen på gårdarna förr.
För bokning av visning ringer man Ann-Britt Bertilsson (0515-33046).
Vårkumla kyrka
Kyrkan ligger uppe på en höjd ett par hundra meter väster om korsvägen och den gamla byn. På kyrkogården finns bl a fem liljestenar, en stavkorshäll, en runsten samt en fristående klockstapel där ringningen fortfarande sköts för hand. Koret och långhusets två östra travéer är från 1100-talet och utgör kyrkans äldsta delar. De rikt dekorerade kryssvalven tillkom troligen på senmedeltiden.
Gånggrifterna
Gånggrifterna på Falbygden är troligen 5000-5300 år gamla och byggdes som kollektiva begravningsplatser. I Vårkumla ligger totalt sju stycken varav de ovanligt tätt placerade ”tvillinggånggrifterna” i Vårskäl är den mest iögonfallande. Den ena är kollapsad men samtidigt en av Västergötlands största medan den andra än idag avtecknar sin särpräglade profil i skyn i all sin spänst och reslighet.
Gran-Annas stuga
I Vårkumlaskogen ligger en liten oansenlig stuga med vass- och torvtak samt omålad panel. Den byggdes troligen på 1700-talet och beboddes under en tid av en soldat vid namn Gran. När Anders Andersson och hans hustru Lisa bodde i stugan fick de 1844 en dotter som de kallade Anna Kajsa. Hon växte upp i stugan, förblev ogift och fick med tiden smeknamnet Gran-Anna efter den gamle soldaten. Gran-Anna livnärde sig som en sorts textilkonstnär. Bland annat tillverkade hon strumpeband och bröstlappar, s k chemisetter.
Skyttepaviljongen
Skyttepaviljongen i Slättäng har under 2007 restaurerats. Vårkumla Skytteförening startade under namnet Vårkumla Skyttegille 1896 och paviljongen byggdes strax därpå. Den nyttjades för både för föreningsmöten och skytteövningar i många år.
Kölna och Smedja
Lin var förr en viktig komplementgröda för byarnas självhushåll, vilket inte bara gav olika former av textilier utan även linolja och djurfoder. Beständiga linfibrer fick man fram genom en komplicerad process i flera steg. Efter rötningen skulle linet torkas vilket gjordes i en linbastu eller ”kölna” som det kallas i våra bygder. På gården Billsholmen finns fortfarande en kölna med bl a eldstad och torkställning intakt. I närheten ligger också en gammal smedja med eldstad, bälg och städ – i kombination med gårdens jordkällare. För en visning ringer man Göran Allansson (0708-864755).
Markalagård
Så här skriver Länsstyrelsen om markalagården vid Axtorp gård. ”Av särskilt intresse är även den välbevarade landskapsstrukturen bl.a. med gårdens bevarade sommarfähus i typiskt avsides läge vid fägatan där inägorna möter betesmarken. Det stråtäckta sommarfähuset hör till det fåtal bevarade som byggts av både sten och trä. Fähuset representerar en förr viktig men idag nästan helt försvunnen kategori av ekonomibyggnader i odlingslandskapet.”